Höger hjärnhalva – i skrivterapi
Den svenska skrivterapeutiska metoden Skrivhjärtat skiljer sig från de amerikanska skrivterapimetoderna i det att den inte i första hand fokuserar på att ”skriva av sig” traumatiska upplevelser med utgångspunkt i det smärtsamma, sorgsna eller svåra som klienten erfarit. Fokus i Skrivhjärtats skrivterapeutiska metod ligger på det intuitiva, kreativa och hälsofrämjande fria skapandet, i syfte att med hjälp av höger hjärnhalva integrera och omforma inre upplevelser. Fantasin har en stor plats liksom poesin, bildspråket och intuitivt författade alster. När vi på djupet och med rätt intention arbetar skapande med existentiella frågor är kreativiteten i sig närande och bärande, varför helhetssyn, förmågan att känna stämningar, förstå symbolik och läsa mellan raderna, överraskningar och även humorn får sitt givna utrymme. När tryggheten är på plats, och när grunden är tillräckligt stabil, kommer ofta även de svårare partierna organiskt i ett härbärgerande sammanhang.
I Skrivhjärtats skrivterapimetod och hälsofrämjande skrivande har höger hjärnhalva därmed en central roll. Höger hjärnhalva är, enligt den senaste neurovetenskapen, dominant för anknytning och tillhörighet, för medvetna känslor, för det som sker och uppmärksammas i nuet, och är den hjärnhalva som är mest mottaglig för att upptäcka förändring. I psykiatern och litteraturvetaren Iain Mc Gilchrists bok: Mästaren och budbäraren – om hur två hjärnhalvor format världen: förklaras hur den högra hjärnhalvan är den hemisfär som processar på högsta kognitiva utvecklingsnivå, vilket tar form som insikt, intuition, kreativitet och kärlek. Den högra hjärnhalvan förstår undertexter, tolkar bildspråk och metaforer, förstår poesi, och läser av känslostämningar för att kunna känna tillit och uppleva kärlek.
Allt nytt som möjliggörs tas alltså om hand och processas av denna i vår kultur så underskattade höger hjärnhalva, även om den vänstra hjärnhalvan tror att det är den som gör upptäckterna. Psykolog och bildpsykoterapeut Kenneth Wide förklarar vidare i sin bok Integrativ bildterapi hur läkningen kommer av att klienten, av egen kraft och i en positiv kreativ atmosfär, intuitivt och kravlöst – bland annat via symboliseringsprocessen – lekfullt och tillitsfullt skapar fram sitt inre material inklusive de ord- och bildlösa dissocierade områden eller psykiska ”öar” som inte tidigare har integrerats i självet, och därmed lever sitt eget liv vid sidan av, utan att ingå i ett sammanhållande själv. Formuleringen ovan avser bildterapin, men skrivterapiprocessen fungerar på ett liknande sätt när metoden fokuserar på den högra hjärnhalvans aktiva medverkan, och terapeuten och klienten med rätt intention arbetar lekfullt med inre bilder, metaforer, poesi, rytmer och med känslostämningar med tillit till att nya vägar och möjligheter ska öppnas. I skrivterapin med Skrivhjärtat som grund är skillnaden mellan bildarbete och skrivprocess inte alltid så stor som man kan tro. Ann Westermark, Skrivhälsan.
Vill du gå en utbildning i terapeutiskt skrivande med Skrivhjärtatmetoden, se Skrivhälsans kurser i skrivterapi och hälsofrämjande skrivande på HÄR
Ann Westermark
Jag är beteendevetare och professionell skribent, certifierad bildterapeut (Niarte) och har en grundläggande psykoterapikompetens – steg 1, med påbyggnad i bland annat jungiansk psykologi, biblioterapi och Mindful Self Compassion. Mitt arbete med skrivterapi och hälsofrämjande skrivande syftar till att främja existentiell hälsa och att hjälpa människor att öka sin psykologiska motståndskraft (resiliens) så att de kan stå stadigare på jorden, bättre förberedda på livets olika utmaningar. Den skrivterapeutiska metoden Skrivhjärtat, som jag arbetade fram 2005 – 2006, är såväl främjande som förebyggande och läkande. Varmt välkommen att ta del av kursutbudet på sidan och att höra av dig om du har frågor.
Vad är skrivterapi?
Vad är skrivterapi, och vad kännetecknar ett sant terapeutiskt skrivande?
- Avsikt: ”Min avsikt är att skriva terapeutiskt.” Skrivterapin handlar här om att skriva för att uttrycka känslor, tankar, minnen och föreställningar i den inre världen i syfte att må bra, bättre förstå sig själv, utvecklas eller läkas.
- Effekt: ”Jag skriver – och upplever en terapeutisk effekt.” Här är det effekten som avgör att skrivandet är terapeutiskt, oavsett ursprunglig avsikt.
Andra sätt att besvara frågan är naturligtvis att processen (inte produkten) är i fokus i en skrivterapi, och att den sker för skribentens egen skull, bortom det vi kallar rätt och fel, bra och dåligt. Det finns även former av skrivterapi där terapeuten tecknar ned klientens berättelse och läser upp den i terapirummet, alternativt att klienten skriver brev till terapeuten i stället för att berätta muntligt. Till skillnad från det du uttalar muntligt finns det skrivna kvar på pappret eller skärmen, utanför dig – att läsa och ta del av och att reflektera över som ett eget objekt. Var och en som har läst i sin gamla dagbok eller en nedskriven dröm vet hur det är att ta del av vad man en gång skrivit, och att upptäcka att mycket har hänt sedan orden sattes på pränt. Brev till sig själv (exempelvis från en ålder till en annan, en aspekt eller känsla till en annan, eller från framtiden till nu eller då, eller vice versa), brev (som inte postas) riktat till en verklig person, dagboksskrivande i alla de former, dikter, reflektioner och nedtecknande av minnen eller nattliga drömmar utgör många gånger också en form av terapeutiskt skrivande. Och vem ska avgöra vad som är terapeutiskt och inte?
Etymologiskt härrör ordet ”terapi” från grekiskans therapeia som betyder service, behandling eller tillsyn. Det grekiska verbet ”therapeuo” översätts närmast med ”väntar på”. Terapeuten (från grekiskans therapon) är en tjänare som väntar på att utföra sina tjänster. Om vi utgår ifrån att väntandet i sig är centralt i terapeutens roll, tänker jag att det även kan återspegla förmågan att på rätt sätt vänta in en klient, konfident eller patient. När vårdgivare i dag pratar om terapi kan det översättas med behandling av många olika typer av sjukdomstillstånd och skador, men i en vardaglig kontext betyder ändå terapi – exempelvis i fråga om att gå i terapi – behandling av psykiska åkommor med hjälp av i första hand samtal; ibland i kombination med uttryckande konst, bild eller skrivande. I en terapiform med existentiell grund, såsom exempelvis i Skrivhjärtat-metoden, utgör de stora livsfrågorna om människans villkor, upplevelse av mening och sammanhang samt hennes motståndskraft mot livets olika påfrestningar (resiliens) en naturlig bas.