Skriv dig fri – med skrivterapi
Vill du skriva dig fri – med skrivterapi? Med papper och penna i handen (eller fingrarna på tangenterna) kan vi enligt forskningen skriva oss lyckligare, lugnare, mer levande och fria, och till och med få ett dokumenterat starkare immunförsvar. Vi skriver oss fria i det att vi mår bra av att skriva, vi kan få syn på och utveckla nya sidor inom oss, och skrivandet (med reflektion och intuitivt transformerande skapande arbete) kan bevisligen läka psykiska sår och befria oss från det som låser, begränsar, tynger och smärtar.
När det gäller studier och forskning om skrivterapi och hälsofrämjande skrivande har professor James Pennebakers forskning om skrivterapi (Expressive writing) varit banbrytande. I dag finns tack vare honom och andra forskare ett tydligt vetenskapligt stöd för det som vi som skriver länge varit övertygande om; vi mår bra av att skriva från hjärtat, för vår egen skull, utan att behöva tänka på hur vi skriver när det gäller stavning eller språkvård. Vi skriver av oss, för att få ut det som behöver få komma ut. Vi skriver till oss, så att vi kan se på det som uttrycks utanför oss själva, på pappret eller skärmen; som ett objekt. Vi kan kommunicera i ett inre landskap, med frågor och svar, med fantasi och verklighet, med vänster och höger hjärnhalva involverade.
Det som sker i skrivandet, när vi skriver med hjärtat, kan leda till ökat välmående, personlig utveckling, transformation och läkning av psykiska sår. Skrivhjärtatmetoden (av Ann Westermark) är en svensk metod för skrivterapi och hälsofrämjande skrivande från 2005, som fokuserar på det intuitiva, kreativa, skapande och därmed transformerande skrivandet, i vilket höger (visuella) hjärnhalva har en betydande roll för att upptäcka nytt och finna nya vägar till läkning. Skrivhjärtat finns även som arbetsbok, för den som vill arbeta med terapeutiskt skrivande på egen hand. I boken Skrivhjärtat (av Ann Westermark) kan du arbeta med ett längre arbetspass varje vecka under ett helt år, eller varför inte i varannan vecka under två år. Skrivhjärtat finns som bok i bokhandeln, och köps förslagsvis hos Bokus till bästa pris. Vill du gå en utbildning i terapeutiskt skrivande med Skrivhjärtatmetoden, se Skrivhälsans kurser i skrivterapi och hälsofrämjande skrivande på HÄR
Ann Westermark
Jag är beteendevetare och professionell skribent, certifierad bildterapeut (Niarte) och har en grundläggande psykoterapikompetens – steg 1, med påbyggnad i bland annat jungiansk psykologi, biblioterapi och Mindful Self Compassion. Mitt arbete med skrivterapi och hälsofrämjande skrivande syftar till att främja existentiell hälsa och att hjälpa människor att öka sin psykologiska motståndskraft (resiliens) så att de kan stå stadigare på jorden, bättre förberedda på livets olika utmaningar. Den skrivterapeutiska metoden Skrivhjärtat, som jag arbetade fram 2005 – 2006, är såväl främjande som förebyggande och läkande. Varmt välkommen att ta del av kursutbudet på sidan och att höra av dig om du har frågor.
Vad är skrivterapi?
Vad är skrivterapi, och vad kännetecknar ett sant terapeutiskt skrivande?
- Avsikt: ”Min avsikt är att skriva terapeutiskt.” Skrivterapin handlar här om att skriva för att uttrycka känslor, tankar, minnen och föreställningar i den inre världen i syfte att må bra, bättre förstå sig själv, utvecklas eller läkas.
- Effekt: ”Jag skriver – och upplever en terapeutisk effekt.” Här är det effekten som avgör att skrivandet är terapeutiskt, oavsett ursprunglig avsikt.
Andra sätt att besvara frågan är naturligtvis att processen (inte produkten) är i fokus i en skrivterapi, och att den sker för skribentens egen skull, bortom det vi kallar rätt och fel, bra och dåligt. Det finns även former av skrivterapi där terapeuten tecknar ned klientens berättelse och läser upp den i terapirummet, alternativt att klienten skriver brev till terapeuten i stället för att berätta muntligt. Till skillnad från det du uttalar muntligt finns det skrivna kvar på pappret eller skärmen, utanför dig – att läsa och ta del av och att reflektera över som ett eget objekt. Var och en som har läst i sin gamla dagbok eller en nedskriven dröm vet hur det är att ta del av vad man en gång skrivit, och att upptäcka att mycket har hänt sedan orden sattes på pränt. Brev till sig själv (exempelvis från en ålder till en annan, en aspekt eller känsla till en annan, eller från framtiden till nu eller då, eller vice versa), brev (som inte postas) riktat till en verklig person, dagboksskrivande i alla de former, dikter, reflektioner och nedtecknande av minnen eller nattliga drömmar utgör många gånger också en form av terapeutiskt skrivande. Och vem ska avgöra vad som är terapeutiskt och inte?
Etymologiskt härrör ordet ”terapi” från grekiskans therapeia som betyder service, behandling eller tillsyn. Det grekiska verbet ”therapeuo” översätts närmast med ”väntar på”. Terapeuten (från grekiskans therapon) är en tjänare som väntar på att utföra sina tjänster. Om vi utgår ifrån att väntandet i sig är centralt i terapeutens roll, tänker jag att det även kan återspegla förmågan att på rätt sätt vänta in en klient, konfident eller patient. När vårdgivare i dag pratar om terapi kan det översättas med behandling av många olika typer av sjukdomstillstånd och skador, men i en vardaglig kontext betyder ändå terapi – exempelvis i fråga om att gå i terapi – behandling av psykiska åkommor med hjälp av i första hand samtal; ibland i kombination med uttryckande konst, bild eller skrivande. I en terapiform med existentiell grund, såsom exempelvis i Skrivhjärtat-metoden, utgör de stora livsfrågorna om människans villkor, upplevelse av mening och sammanhang samt hennes motståndskraft mot livets olika påfrestningar (resiliens) en naturlig bas.